Förbindningsdefinitionspunkterna, som har placerats automatiskt av numreringen av inre förbindningar, placeras i normala fall centrerat på en del av förbindningen. Undantag: Om förbindningsdefinitionspunkterna placeras i början och i slutet av en förbindning placeras de i närheten av käll- eller målfunktionen.
På delar, som flera förbindningar går genom, placeras inga förbindningsdefinitionspunkter. Förbindningar har ändå en benämning. (Man kan manuellt planera en förbindningspunkt på en del med flera förbindningar och visa en förbindningsbeteckning där.)
Ordningsföljden på delarna för en förbindning, beträffande placeringen av förbindningsdefinitionspunkterna, bestäms av ritningsblankettens riktning för rapportgenerering och är oberoende av förbindningens källa och mål.
Visning av förbindningsbeteckning
Via egenskapen Tillåtna data i egenskapsdialogen för en förbindningsdefinitionspunkt kan du fastställa om förbindningsdefinitionspunkten kan ha en förbindningsbeteckning eller inte, och om även ytterligare egenskaper får matas in där.
De automatiskt placerade förbindningsdefinitionspunkterna har inställningen, att de endast kan bära en förbindningsbeteckning (och inge ytterligare egenskaper).
Automatiskt placerade förbindningsdefinitionspunkter får benämningen "????", om tillhörande förbindning ännu inte har någon benämning. Om förbindningen redan har en benämning så visas denna på förbindningsdefinitionspunkten.
Den placerade egenskapen Förbindningsbeteckning formateras, så som den har definierats i dialogen Inställningar: Förbindningsnumrering - <Projektnamn> (registerkort Visning).
Ta hänsyn till befintliga (manuellt angivna) förbindningsdefinitionspunkter
Om det redan finns en förbindningsdefinitionspunkt, som kan ha en förbindningsbeteckning, på en del placeras ingen ytterligare förbindningsdefinitionspunkt på denna del. Vid numrering inre förbindningar ändvänds denna punkt och får benämningen "????". Om förbindningen redan har en benämning så visas denna på förbindningsdefinitionspunkten.
Om det redan finns en förbindningspunkt som inte kan bära en förbindningsbeteckning på precis den positionen (dvs. centrerat på en del) där förbindningsdefinitionspunkten ska placeras ställs den befintliga definitionspunkten om så att den kan bära all data. På så vis kan denna förbindningsdefinitionspunkt senare användas till benämningar. Dessutom behåller den alla sina övriga egenskaper. En upplysning skrivs även in i meddelandehanteringen.
Anvisning:
Om en förbindningsdefinitionspunkt placeras manuellt och den tilldelas egenskapen Manuellt angivet, då tilldelas egenskapen Manuellt angivna till hela förbindningen. De resterande förbindningsegenskaperna, alltså även Förbindningsbeteckning, tilldelas till förbindningen för den grafiskt första förbindningsdefinitionspunkten.
Se också