En PLC-adress är oftast sammansatt av flera adressdelar. PLC-adressernas struktur är olika beroende på PLC-typ. Adresser för digitala och analoga in- och utgångar är också olika uppbyggda i många fall.
- Adressering av digitala in- och utgångar: Vid digitala in- och utgångar är adressen oftast uppbyggd av en bokstav (för in- eller utgång), en byte-adress och en bit-adress. Förutom bit- och byte-adressen finns även högvärdiga adresser, t.ex. WORD- och DWORD-adresser (för PLC-kort, PLC-byggenhet osv.).
- Adressering av analoga in- och utgångar: Vid analoga in- och utgångar anges oftast endast byte-adressen och de där över liggande adressdelarna, bit-adressen anges inte. Adresseringen av analoga in- och utgångar är beroende av informationsenheterna byte, WORD eller DWORD. Detta kan ses på en viss plats i adressen (t.ex. märkningen) eller på datatypen. Motsvarande räknas adresserna för analoga in- och utgångar upp i steg om 1, 2 eller 4 steg. Dessa kan förekomma blandade i en PLC. Adressområdets storlek kan ställas in beroende på datatyp. Om datatyp anges för en PLC-adress, då tas det automatiskt hänsyn till det inställda adressområdet vid adresseringen.
Vid adresseringen börjar den första adressdelen (sedd bakifrån) med startvärdet och höjs så länge, tills slutvärdet har uppnåtts. Då genereras en överföring för nästa adressdel. Vid den sista adressdelen tas det inte hänsyn till slutvärdet, eftersom överföringen inte längre kan visas.
Struktur på formatelement
Varje adressdel för en PLC-adress visas med ett formatelement av typen "Räknare". Skiljetecken mellan räknarna visar adressdelarnas gränser. Områden med ett fast antal platser inom adressens format kan också placeras efter varandra utan skiljetecken.
Konfigurationsdata för PLC-boxen och kanalbeteckningen kan också tas med i formatet. Vid adresseringen byggs då förslaget för startadressen upp motsvarande. Vid adresseringen av flera kort fastställs värdet för varje nytt kort via kortdata; vid adresseringen av ett kort räknas fortlöpande vidare utgående från startadressen.
Ett formatelement för en räknare är uppbyggt i följande form:
[C<talsystem, startvärde, slutvärde, antal platser, konfigurationsvärde från egenskap>]
[C<d,1,127,0,G>].[C<o,0,7,0,O>]
"C" är då symbolen för en räknare.
Byte-adressen byggs upp efter det decimala talsystemet och har startvärdet "1" och slutvärdet "127". Antalet platser är "0" (alltså inte begränsat). Startadressen för PLC-kortet har angivits som konfigurationsvärde, dvs. att det i egenskapen Startadress för PLC-kort inmatade värdet används som startvärde vid adresseringen.
Bit-adressen byggs upp efter det oktala talsystemet och har startvärdet "0" och slutvärdet "7". Antalet platser är "0" (alltså inte begränsat), och inget konfigurationsvärde har angivits (post "O").
Talsystemet och konfigurationsvärdet anges med en sökbokstav:
Sökbokstav för talsystem |
Exempel |
---|---|
d = decimal |
0,1,2,3....9, 10,11....19, 20.... |
o = oktal |
0,1,2,3....7, 10,11....17, 20.... |
h = hexadecimal |
0,1,2,3....9, a,b,c,d,e,f, 10,11....19, 1a,1b,1c,1d,1e,1f, 20.... |
Sökbokstav för konfigurationsvärde |
Egenskap |
---|---|
O |
Inget konfigurationsvärde |
N |
Stationsnamn |
R |
PLC-kort sitter på rack |
M |
Vid position / slot/modul |
G |
Startadress för PLC-kort |
C |
CPU: Namn |
Antag att följande adressformat har angetts:
[C<d,0,100,0,O>]//[C<h,1,f,3,O>].[C<d,1,8,2,O>]
Därmed skapas t.ex. följande adresser för PLC-anslutningarna med märkningen "E" (ingångar):
E0//001.01
E0//001.02
...
E0//001.08
E0//002.01
...
E100//00f.08
E101//001.01
Om adressformatet har mer än en adressdel, då genomförs en "PLC-boxorienterad" adressering vid den automatiska adresseringen, d.b. att adresserna i boxen alltid börjar med startvärdet för den första adressdelen. Vid endast en adressdel sker en sekventiell adressering.
Adressera med konfigurationsvärde
Om ett konfigurationsvärde används i adressformatet och om korten som ska adresseras har ett giltigt och enhetligt konfigurationsvärde, då sammanfattas adresserna - även över flera kort. Räknaren ökas fortlöpande utgående från konfigurationsvärdet (t.ex. 25). När slutvärdet uppnås (t.ex. 25.7), då ökas det med konfigurationsvärdet angivna startvärdet med ett och adresseringen fortsätter (nya adresser t.ex. 26.0 ... 26.7 osv.).
Om inget konfigurationsvärde ställs in i adressformatet, då tas det hänsyn till den i dialogen Nyadressera PLC-anslutningar angivna startadressen för adresseringen. I detta fall sammanfattas inte adresserna och räknaren startar om vid varje kort (nya adresser t.ex. 25.0, 25.1, 26.0, 26.1 osv.).
Anvisning:
Om korten som ska adresseras inte har ett enhetligt eller har ett tomt eller ogiltigt konfigurationsvärde, då sammanfattas inte adresserna. Vid ett tomt eller ogiltigt konfigurationsvärde används startadressen i dialogen Nyadressera PLC-anslutningar eller den senast använda adressen för adresseringen.
Du har infogat tre PLC-kort med följande adresser på kretsschemat - t.ex. genom en kopieringsåtgärd:
Kort 1, 2 och 3: 25.0, 25.1, 25.2, 25.3
I adressformatet använder du konfigurationsvärdet "Startadress för PLC-kort". Värdet för egenskapen med samma namn är "25" för alla tre PLC-korten. Bit-adressen byggs upp efter det oktala talsystemet och har startvärdet "0" och slutvärdet "7".
Efter adresseringen får korten följande adresser:
Kort 1: 25.0, 25.1, 25.2, 25.3
Kort 2: 25.4, 25.5, 25.6, 25.7
Kort 3: 26.0, 26.1, 26.2, 26.3
Eftersom bit-adressen för kort 2 har uppnått sitt maximala värde "7", räknas byte-adressen upp med ett för kort 3 och bit-adressen startar om på "0".
Se också