Logiken för konturer definieras i form av s.k. "Konturdefinitionspunkter" och är endast tillgänglig för konturer av typen "Konturextruering". I kontureditorn under menypunkterna Infoga > Logik > "Logikelement" står speciella menypunkter till förfogande för detta, som startar en interaktion för placering och numrering av en konturdefinitionspunkt.
Tips:
Ortogonalfunktionen kan användas vid placeringen av logikelementen:
|
Knapp |
Kommando |
|---|---|
| [X] |
Aktivera ortogonalfunktionen i horisontell riktning |
| [Y] |
Aktivera ortogonalfunktionen i vertikal riktning |
| [<], [>] |
Aktivera / deaktivera ortogonalfunktionen i horisontell / vertikal riktning, deaktivera inkopplad ortogonalfunktion |
Följande logikelement kan infogas:
En användardefinierad skena kan ha flera styrskenor på framsidan. Därför placeras ytterligare logiska skenor här på konturskenans egentliga grafik, som definierar styrskenorna.
Styrskenor anges som textpunkt med benämningen "Styrskena". Textens placeringspunkt extrueras i 3D-skenan till en "Logisk skena". Grafiskt visas den logiska skenan som en tunn kropp. Den kan aktiveras och det är möjligt att placera komponenter på den, som på en monteringsskena.
Exempel: Styrskena fram
Vid denna styrskena kan du fastställa riktningen som komponenterna ska placeras på skenan i. Efter placeringen av infogningspunkten visas spetsen på en pil på den, som du kan rotera i valfri vinkel runt infogningspunkten. Med ett andra klick positionerar du pilen i önskad riktning. Styrskenan får då justeringen som pilen pekar i.
När denna åtgärd har avslutats kan infogningspunkten och pilens justering även ändras i efterhand. Klicka då på motsvarande styrskena och förändra infogningspunktens position eller pilens läge.
Med en individuell justering av flera styrskenor är det t.ex. möjligt att placera komponenter, som står lodrätt på en placeringsyta, från alla sidor på en fyrkantig skena eller en profil.
Fyra styrskenor med justering och lodrät placering av komponenter på en sådan skena i layout-utrymmet
Monteringsyta
En monteringsyta är en yta på en 3D-kropp, som kan utrustas med komponenter. Om en 3D-kropp ska genereras genom en konturextruering definieras monteringsytan i konturritningen av två textpunkter. Mellan textpunkterna "Monteringsyta 1.1" och "Monteringsyta 1.2" genereras en 2D-linje som utvidgas på djupet mot ytan i 3D-kroppens extruering. Denna yta bildar monteringsytan som kan utrustas med komponenter.
De båda punkterna ska matas in medurs. Den första siffran på textpunkten anger vilka båda punkter som bildar lagret, den andra siffran räknar upp de båda punkterna på ett lager.
Monteringsyta NC
Den s.k. "Monteringsyta NC" är en monteringsyta på en 3D-kropp som har genererats av en kontur, som ska användas för NC-bearbetning. För genereringen av denna typ av monteringsytor används två textpunkter med benämningen "Monteringsyta NC".
Fältstorlek
Fältstorleken är komponentens fysikaliska yta som spänns fast i NC-maskinen (med samtliga monteringsdetaljer). Den definierar alltså storleken på en NC-relevant monteringsyta ur tillverkningsteknisk synvinkel.
NC-maskinerna fastställer alltid koordinaterna för borrningar och fräsningar som ska utföras utifrån en nollpunkt där de förväntar sig en yta som ska bearbetas. Därför måste man ta hänsyn till om en monteringsplatta inklusive monteringsdetaljer läggs in i borrautomaten eller om monteringsdetaljerna först tas bort. Via fältstorleken meddelas maskinen hur stor komponenten, som ska bearbetas, är och var ytan som ska bearbetas ligger på maskinen.
Om fältstorleken ska anpassas måste även punkten "Fältstorlek 1.2" anges förutom punkten "Monteringsyta NC 1.2". Denna punkt projicerar sedan den anpassade fältstorleken till linjen och utvidgar därmed monteringsytan.
Kabelkam framsida / kabelkam baksida
Dessa logikelement genererar monteringsytor för placeringen av kablagehål och dragningsområden på en kabelkam. Därmed möjliggörs en dragning av förbindningar i ett förbindningssystem.
Se också